Fastigheter ägs inte sällan gemensamt av flera parter som var och en äger en andel i fastigheten, detta kallas att fastigheten är samägd. Samägandet regleras i första hand av samäganderättslagen men ägarna har även en möjlighet att reglera sina mellanhavanden genom att upprätta ett samäganderättsavtal.

När en samägare överlåter sin andel, med eller utan de andra ägarnas vetskap, kan frågan uppkomma om den nya ägaren är bunden av ett samäganderättsavtal som fanns mellan den tidigare ägaren och de andra samägarna.

Som huvudregel gäller i det läget att den nye ägaren inte är bunden av samäganderättsavtalet eftersom ett avtal som absolut huvudregel endast gäller mellan de som är parter i avtalet. Annat förhåller det sig om den nye ägaren övertagit andelen i fastigheten med villkoret att denne också övertar samtliga rättigheter och skyldigheter som den tidigare ägaren hade. Då är den nya ägaren bunden av samäganderättsavtalet.

Ett samäganderättsavtal kan förenas med villkoret att en andel endast får överlåtas till en ny ägare med villkoret att denne inträder i samäganderättsavtalet. Om en samägare i det läget överlåter sin andel utan detta villkor kan ett skadeståndsansvar uppkomma gentemot de övriga delägarna.

Är du samägare till en fastighet och vill sälja din andel eller är du och de andra samägarna oense om en åtgärd som ska vidtas på fastigheten? Tveka inte att kontakta våra jurister och advokater som har lång erfarenhet av att hantera den här typen av frågor.

När ett avtal anses ha uppkommit genom konkludent handlande innebär det att parterna ingått avtalet utan att uttryckligen kommunicera med varandra. Istället uppkommer avtalet genom att båda parter agerat som om de hade ett avtal.

Faktum är att avtal i praktiken ofta uppkommer genom konkludent handlande, exempelvis när vi köper en vara i en butik, när vi stiger på ett kollektivt färdmedel och när vi parkerar vår bil. På grund av att det då ofta rör sig om relativt begränsade värden uppkommer det sällan några rättsliga problem som en följd av detta.

En situation som är relativt vanlig, som kan föranleda att en tvist uppkommer om det rör sig om lite högre värden, är att en säljare levererar en vara till en köpare som inte uppfattat att han eller hon gjort en beställning. Om köparen i det läget väljer att kvittera ut varan från leveransstället anses generellt sett ett avtal ha uppkommit
genom konkludent handlande.

En särskild problematik som uppstår när ett avtal har tillkommit genom konkludent handlande är att bestämma vilka villkor avtalet ska anses innehålla. Normalt sett diskuteras detta mellan parterna innan ett avtal ingås och i bästa fall skrivs avtalsvillkoren också ner. Så är däremot inte fallet när ett avtal slutits genom parternas agerande vilket leder till att frågor om avtalstolkning uppkommer.

Tveka inte att höra av dig till oss om du har frågor om avtals uppkomst eller om avtalstolkning. Våra jurister och advokater har lång erfarenhet inom detta rättsområde.

Underhållsbidrag, som inte ska förväxlas med underhållsstöd, syftar till att båda föräldrarna ska bidra till att barnet får sina behov tillgodosedda och att detta sker utifrån föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Underhållsbidraget är tänkt att täcka kostnader för bland annat barnets mat, kläder och fritidsintressen.

Underhållsbidrag ska betalas av en förälder som inte bor regelbundet tillsammans med sitt barn. Detta gäller oavsett om föräldern är vårdnadshavare till barnet eller ej.

Bidragets storlek bestäms utifrån en rad olika faktorer varav några ska nämnas här. Barnets ålder påverkar underhållsbidragets storlek på så sätt att ett äldre barn typiskt sett har fler och dyrare behov som behöver tillgodoses än ett yngre barn. Det faktum att en eller båda föräldrarna har höga inkomster motiverar att barnet har rätt till ett högre underhållsbidrag för att tillförsäkras en levnadsstandard som är likvärdig med föräldrarnas. Den sista faktorn som ska nämnas är att äldre barn kan ha egna inkomster som en följd av arbete vilket kan motivera att underhållsbidragets storlek ska bestämmas lägre.

Vill du veta om du har en skyldighet att betala underhållsbidrag till ditt barn eller anser du att någon annan försummar sin underhållsskyldighet? Tveka inte att kontakta våra jurister och advokater som har lång erfarenhet av den här typen av familjerättsliga frågor.

Om du ger bort egendom, exempelvis en fastighet, till någon av dina arvingar kan gåvan komma att betraktas som ett förskott på arv. Detsamma gäller när du låter någon av dina arvingar köpa egendom av dig till ett fördelaktigt pris. Konsekvensen av att en gåva eller ett rabatterat köp betraktas som ett förskott på arv är att personen som fått gåvan i framtiden måste räkna av gåvans värde på sin arvslott. Gåvomottagaren ifråga anses helt enkelt redan ha fått en del av sitt arv från dig.

När du ger bort något till dina bröstarvingar( barn, barnbarn etc.) finns det en presumtion för att gåvan ska betraktas som ett förskott på arv. För att bryta denna presumtion måste du i samband med gåvotillfället precisera att gåvan inte ska utgöra ett förskott på arv. Detta kan du med fördel göra i ett gåvobrev eller i ett testamente.

När du ger bort en gåva till någon annan än dina bröstarvingar finns ingen presumtion för att gåvan utgör förskott på arv. I de situationerna är det med andra ord viktigt att du preciserar att gåvan utgör ett förskott på arv om du vill att så ska vara fallet. Även detta gör du med fördel i ett gåvobrev eller i ett testamente.

Funderar du på att skänka bort exempelvis en fastighet till någon av dina arvingar eller behöver du hjälp att upprätta ett gåvobrev eller ett testamente? Hör av dig till våra jurister och advokater som har mångårig erfarenhet av den här typen av tjänster.

Ett tvångsomhändertagande av ett barn utgör ett mycket starkt ingrepp för en familj. När en förälder begär att få hem sitt barn och att tvångsvården därmed ska upphöra måste socialnämnden och socialtjänsten därför omedelbart starta vad man kallar en hemtagningsutredning.

Justitieombudsmannen(JO) har vid ett flertal tillfällen riktat skarp kritik mot att myndigheterna inte omedelbart inlett en hemtagningsutredning. Vid ett tillfälle fick socialnämnden i Sundsvall kritik för att en hemtagningsutredning startat först två veckor efter att en förälder begärt det, en utredning som sedan hade blivit liggande trots att ärendet anmäldes till JO. Socialnämnden menade att en extremt hög arbetsbelastning var förklaringen till att utredningen inte hade inletts omedelbart.

Har du några frågor om myndigheternas skyldigheter i samband med tvångsomhändertaganden eller behöver du hjälpa att överklaga ett beslut? Tveka inte att kontakta våra advokater och jurister som har lång erfarenhet av tvångsvårdsärenden.